Assisstent åt Sam Westerholm!

Jag ska vara assisstent åt skulptören Sam Westerholm! Happy go lucky!

Jag har länge haft en önskan att få vara att vara lärling eller assistent åt någon verksam skulptör. Sverige saknar tyvärr en renodlad skulpturlinje på högskolenivå och det är svårt att ta till sig kunskaper om material och skulpturteknik (ex hur man skulpterar människokroppen) under skoltiden. Dessutom är det tufft att få perspektiv på saker när alla ens konstnärsvänner sitter i mer eller mindre samma sits som man själv. När jag såg att ansökningshandlingarna för konstnärsnämndens assisstent-stipendie släppts bestämde jag mig för att göra slag i saken och kontakta skulptörer som jag gärna skulle vara assistent åt.

Den förste att svara var Sam Westerholm (hemsida) som är en av mina favoritskulptörer. Jag uppskattar hans materialkunnande, känsligheten med vilken han modellerar och de mångskiftande uttryck och motivval hans konst har. Jag blev förstås väldigt exalterad.
Efter att ha samlat mod ringde jag upp Sam och bestämde träff. Han bor utanför Nynäshamn, så det blev att ta pendeltåget söderut. Det är alltid fascinerande hur snabbt landskapet blir småstadslikt utanför centrum. Landskapet kring huset, med tillhörande ateljé, där Sam bor påminner en del om bergslagen: kuperat, åkermark och skog blandat. 
Sam visade sig vara en av de trevligare människor jag träffat: en intelligent äldre herre med förkärlek för Oscar Wilde och ett passionerat schackintresse.Han äter bara kött om det kommer från fåren som betar bakom huset eller om det är viltfångat: sympatiskt. Katten i huset skulle hetat Petrus, men det kändes märkligt att ropa på katten så den fick heta Citrus istället. I alla fall så ville Sam gärna ha en assisstent. Han börjar bli gammal och det kan vara skönt att ha någon som hjälper till med att lyfta saker och grovhugga detaljer, samt hjälpa till med de göromål som dyker upp. När Sam inte har några mer specifika uppgifter får jag använda hans verkstad. 
Det är inte helt klart när jag kommer påbörja min vistelse, men senast från och med sommaren.
Yey!

Några av Sams verk:

Vinterbilder

Jag har redan hunnit tröttna på snön ett par gånger. Men trots att det är drygt att cykla i snömodd känns vintern lite mer dräglig i år än förra året. Dessutom är det ju en chans att åka långfärdsskridskor, kungen av utomhusaktiviteter!Fotografierna är vid Stora skuggan, skogen som ligger vid universitetet.
 

Örjan - en baksten av keramik

En baksten eller ugnssten är en platta man lägger in i ugnen när man bakar bröd eller pizza. Poängen är att den hjälper till att hålla en jämn, hög temperatur i ugnen vilket ger fluffigare bröd och krispigare pizza. De bästa bakstenarna utomlands är tillverkade av keramik, medan de här i Sverige är tillverkade av kalk- eller täljsten. Både två material som är känsligare för värme. Eftersom jag bakar själv blev jag sugen på att se om jag kunde tillverka och sälja en egenproducerad baksten.
   Saken är den att det är krångligt att tillverka större plattor av keramik. Gör man fel någonstans i processen, i lerblandning, tillverkning, torkning eller bränning av plattorna, leder det till att plattorna spricker eller slår sig.
   Jag har nu under januari varit i kontakt med människor som är kunniga i området för att få råd om hur jag ska gå tillväga. Stort tack till Horns Tegelbruk, som svarade snabbt och kom med många tips.
Troligen är nyckeln att inte lägga till sågspån till leran, att låta plattorna torka länge samt att inte bränna högre än skröjtemperatur.
   Nästa steg i processen är att hitta någon plats att vara på när jag tillverkar, torkar och bränner plattorna. Det traditionella sättet när man arbetar med tegellera är att vara utomhus sommartid och bränna i vedeldad ugn. Frågan är var man kan hitta en sån plats i Stockholmstrakten?

Om Bengt Ohlssons uppgörelse med kulturvänstern

Författaren Bengt Ohlsson har fått en hel del uppmärksamhet för sin artikel i DN kultur. Han tycker att alla kulturpersonligheter säger sig vara vänster utan att reflektera över det.
Artikeln är läsvärd. Jag tycker inte att han försöker övertyga någon att bli höger, snarare ifrågasätter han en slentrianmässig vänstermentalitet. Poängen är att tänka själv, inte bara ta till sig åsikter man inte reflekterat över, något jag ser som grundläggande för ett fungerande demokratiskt samhälle. Jag håller med om att det är ett problem att alla kulturmänniskor har de åsikter de förväntas ha, även om det problemet knappast begränsas till den yrkesgruppen. För mig är poängen med artikeln att få folk att fundera på vad de baserar sina åsikter på, inte att övertyga om en politisk åsikt.

Läsvärd är också Åsa Linderborgs replik i Aftonbladet. Hon menar att Ohlsson gör sig till offer och sparkar in öppna dörrar: det finns redan gott om människor i Sverige som klagar på att kulturen är vänstervriden och förljugen, och de människor som tycker det har också makt nog att göra sina röster hörda.
Fredrik Segerfeldt artikel på newsmill är en mindre lyckad text. Han kritiserar Linderborg för att stödja våld och att hylla diktatorer, vilket jag anser är tveksamma slutsatser. Vad som saknas i fakta tas igen i raljerande påståenden. Jag har skrivit om det förut: det är förunderligt hur kulturdebatt alltid övergår i löje och personangrepp istället för att handla om sakargument.

Jag tror att en del av det som gör debatten infekterad är att alla sidor lätt tar på sig offerrollen: kulturarbetare med vänsteråsikter ser sig själva som överkörda av den ondskefulla kapitalismen, trots att kulturbranschen är en bransch där det faktiskt är möjligt att verka för något annat än profit. Högerdebattörer tycker att kulturen är vänstervriden och flummig, trots att det inom kulturen precis som överallt annars i samhället är lättast att överleva och synas om man är företagsam samt tjänar pengar. En fruktbar debatt kräver att man håller sig till konkreta argument, inte spelar på martyrskap.

Hippo hippo!

Nya små hästar!

Fick ut ett gäng små hästar precis innan jul. Jag har arbetat med dem i den öppna keramikverkstaden i hallonbergen. Mitt mål är att få ut dem till fler försäljningställen under våren.

God Jul allesammans!

Min julkrubba som jag gjorde i tredje klass.
Notera Maria i blå niqab. Jag hade förstått att kvinnor i
mellanöstern hade slöja så det var klart att Maria hade det hon också.
Kamelen har en speciell charm den med.

Konstnär + nyföretagarhjälp = ?

Som nyutexaminerad från Konstfack hade jag mängder av frågor och funderingar kring mitt yrkesliv. Går det att leva på det här? Hur gör jag för att starta företag? Hur gör man med skatter? Moms? Bokföring? Företagsformer? Lyckligtvis finns det en hel del hjälp att få som nyföretagare. Jag tänkte berätta lite om de olika instanser jag haft att göra med under hösten.

För det första kan jag rekommendera hemsidan Verksamt som drivs av Bolagsverket, Tillväxtverket och Skatteverket. Där kan man bland annat läsa på om företagande, göra affärsplaner och slutligen starta företaget, varje sak väl integrerat med det övriga. 
Verksamt anordnar starta företag-dagar med föreläsningar från alla de aktörer som ligger bakom hemsidan plus Försäkrignskassan, Arbetsförmedlingen och Tullverket. Jag kan verkligen rekommendera den dagen till alla som funderar kring starta eget: lättförståelig, överskådlig information som avdramatiserar det hela lite: "Oj, går det att få reda på allt detta under dag, då tror jag nog att jag kan fixa det här".


Via starta företag-dagen blev jag rekommenderad att besöka Starta eget-mässan, som äger rum på stockholmsmässan i Älvsjö, med massor av utställare som på olika sätt rör nyföretagande. Jag hade inte höga förväntningar när jag gick dit, mässor kan ofta vara mycket skrik och lite ull. Men den visade sig vara väl värd att besöka. De hade de vettiga seminarium, bland annat ett om att vara nyföretagare inom kultursektorn, och det var intressant att träffa de olika utställarna. Jag snackade idéer i kulturbranschen med en sångerska och hemsidor med en anställd från ett webhotell.

Nu i veckan besökte jag också Stockholms Nyföretagarcentrum. De ger kostnadsfri personlig rådgivning kring ditt företag samt håller seminarium kring olika ämnen, t ex försäljning. Jag träffade en mycket trevlig rådgivare, som tyvärr inte hade någon erfarenhet av kultursektorn. Trots det var det givande att presentera mina idéer och få råd kring dessa. Plus att jag fick en hel del nyttiga råd kring vad jag bör göra allmänt kring företagsstarten.

Sammanfattningsvis kan jag säga att det finns gott om råd att få kring den praktiska biten av företaget: skatter, regler, bokföring, osv. Man löser praktiska problem när de kommer upp och det finns mängder av resurser som kan hjälpa till när man behöver det.
Det är också klokt att gå på flera olika aktiviteter där ungefär samma sak sägs, man fattar ofta inte vad som gäller förrän kanske tredje gången man hör något.

En bonus från starta eget-mässan: Entreprenörstestet! Jag gjorde det och tyckte att det var ett förvånansvärt träffsäkert personlighets/arbetslivs-test.